Fredagen den 13:e

Jao fredagen den 13:e februari vakade mamma, pappa, min farbror och jag vid farfars dödsbädd. Fredagen den 13:e mars är det begravning för farfar. Jag kommer gråta. Det är som att ha förlorat en vän mer än en farfar. Jag saknar dig, farfar! Ha det så kul på månen! Rest in peace.

Man vet att man är ensam...

... när man frågar hur ens hus-spindel mår och undrar om han behöver hjälp med att komma ur badkaret..

Vart är jag på väg?

Hmmm, men nu ska jag träffa folk i alla fall! Åka till puben i Kista och capsa med de nya ettorna!

Varför jag inte har en telefonsvarare

Det är klart många anledningar. Först måste man ha ett nummer. Sen måste man ha en telefon. Och sen är man dessutom tvingad till att om man inte vill svara för stunden, så måste man lyssna av det senare. Dessutom är det ännu en risk att FRA lyssnar av en. Men framför allt så har jag ingen telefonsvarare för att den skulle vara översvämmad av följande samtal som från den här greken Dmitri:

Dmitri calling Olga

Och det vill man ju inte! ;)

Utvilad!

Åhh vad skönt! Sov 11 timmar inatt. Det var verkligen välbehövligt. Och idag har jag lovat mig själv att bara ta hand om mig själv! Okej, jag måste handla och tvätta, men när det är avklarat ska jag bara ta det lugnt, spela Age of Conan, titta på film och chilla. Jag har skjutit upp gymmet till imorgon innan jobbet och jag sa till Nina att om hon vill planera resa så är hon välkommen till Enskede, men jag tänker inte röra mig härifrån idag.

Det här är min dag! Min dag för mig själv!

Förstår inte varför jag är så sliten.

Jag har en vän...

Den här vännen betyder verkligen allt för mig! Vad hon än skulle be mig om, så skulle jag göra det! Hon ställer upp till 110%, stöttar en, pushar en, roar en och är den helt optimala vännen man kan ha! Och det bästa är att hon är min bästa vän! Hon är den enda människa som jag helt ärligt skulle offra allt för. Om hon skulle säga att livet suger och att hon vill att vi ska dra iväg imorgon, så hade vi gjort det!

Nina, jag älskar dig verkligen mest av allt i hela världen! Du vet att jag finns bakom dig hela tiden! Vad du än säger, vad du än gör, så finns jag där för dig! Och nu, när världen är orättvist mot dig, så ska jag göra mitt bästa för att få dig att känna att du inte missar så mycket.

Vännen, du är det värdefullaste jag har och nu är det bannemej dags för nedräkning till vår resa! Om vi reser den 3 oktober är det 83 dagar till vår avresa!

Sushi! 11 bitar! Minst! ;)

05.45 på T-centralen

Clara hasar upp från perrongen ut mot plattan. (Det blev en whisky för mycket igår under whiskyprovningen hemma hos Nina, och på tok för sent. Men det är ju vår, så vem bryr sig om för lite sömn?) Clara känner sig både sunkig, ful och trött. 

En skäggig kille som såg ut att bara hänga på T-centralen börjar gå bredvid mig och säger något, som jag ber honom upprepa då jag lyssnar på Insomnium i min älskade iPod Touch (han heter Muddy förresten, min iPod).

Randomkille upprepar: "Vi kanske kan fika någon dag? Eller du kanske har en kille?"
Clara (fattar att hon hört rätt genom iPoden i alla fall): Ehm, jo jag har en pojkvän."
Randomkille: "Då kanske det är kört för mig i alla fall?"
Clara: "Ehh, jaaa..."
Randomkille: "Men om min kompis har fest, kanske jag kan ringa dig?"
Clara: "Njae, jag tror inte det..."
Randomkille: "Nähä, men du har snyggt hår! Hej då!"
Clara: "Hej då!"

Det här är ju andra "raggningsförsöket" den här veckan! Är det mina hårklämmor som väcker randomkillarna till liv? *konfunderad*

Ikväll kommer Thomas äntligen hem!


Livet är för kort för att inte leva varje dag som om det vore den sista!

Så känner jag just nu! Man ska ha det bra! Man ska ha skoj! Göra vad man känner för utan dåligt samvete!

Imorrn är det tisdag och då jobbar jag från 6-14 som idag. Och det gör jag även på onsdag. Och på torsdag. Sen jobbar jag äntligen kväll på fredag! Men trots att jag jobbar morgonpass så är det värt att träffa vännerna över några öl. På Thanks God It's Friday i Kungsan! TGIT! Thanks God It's Tuesday!!! :D

Var ute och sprang idag med kroppen var trött och sliten, luften var varm och jag var törstig. Men det var härligt ändå.


Semestervecka!

Jag är ju så lyckligt lottad att tack vare valborg och första maj så får jag sju dagars sammanhängande ledighet! Något jag inte haft sedan i juli!

Fantastico!!

Ikväll flyger jag till Götet och ska träffa Wippie och Ove en snabbis, och nu har jag precis bokat in tisdagen med min underbara vän, Magnus!! Picknick!! Yay!!!


JÄVLA ÄCKEL!

Överallt i världen!! Nu grep vi just en pedofil och jag mår så illa att jag vill spy! Ibland vill jag bara byta jobb!

FÖRSVINN ERA ÄCKLIGA SVIN!

Dagens sanning

IDAG ÄR JAG SNYGG!!

Tänkte bara annonsera ut det över hela internet!

Lakritspuck

Överallt görs reklam för denna glass som nu gjort come back i glassdiskarna. Visst tusan blir man sugen genom att bara se affischerna. Så efter en vecka hade jag en lakritspuck i min hand och mums vad god! När jag gick hem från Globen idag såg jag affischen, så nu ska jag gå en promenad och köpa en lakritspuck och njuta av sol och 10 grader varmt!

Tänkvärt

Längst ner, insprängt bland dödsannonserna i dagens Svenska Dagbladet så stod det ett tänkvärt citat:

"Det finns ingen så fattig att han inte kan hjälpa
och det finns ingen så rik att han inte behöver hjälp."

Och nu kanske ni undrar varför jag läste dödsannonserna och det ska jag förklara för er. Jag har under hela dagen läst precis hela SVD. Jag började från början och när jag väl kom till sista sidan hade jag inte ätit klart min mat. Så jag läste sista uppslaget väldigt noga och på sista sidan var det dödsannonser och detta tänkvärda citat.

Det var mörkare förr

Just nu lyssnar jag på David Foster och läser gamla dikter och tankar från 2000 till 2002 som fortfarande finns undansparade på en CD-skiva. Och nyser. Det gör jag också. Men lägg av! Sluta nu!! Jag hatar när det kittlar i näsan.

Det här skrev jag när en gammal vän drog ner mig i hans knä mot min vilja, som tillsammans med en massa andra små saker gjorde att jag bröt kontakten med honom.

Avbruten kvist
Aggressioner från ingenstans
svämmar över och dränker mig.
Jag blir vild, galen och tokig,
och lägger energi för att slippa dig.

Nu får det vara nog!
Jag orkar inte mer!
Vi funkar inte ihop!
Jag tror visst att du förstod.

Vi funkade inte ihop,
så det var lika bra.
Det känns som att något behövs,
som ett nytt dop?

Ingen idé att börja om från början.
Vår vänskapskvist bröts av,
och här kommer vinden och blåser iväg,
det sista lilla vi hade kvar.

Adjö.
-sacrfice 25 maj 2002

Vad jag tänkte på när jag skrev den här dikten har jag ingen aning om. Verkar som att jag förlorade en nära vän.

Black bird
I stand on the mountain close,
close to the sea.
I'm looking at the dark sky
and I see a black bird fly.

There are stars lightening
and it's really, really cold.
I'm freezing, but stand still
and just look at the black bird.

The black bird is flying around
and then it's flying down to me
and grab my heart away.
This is the last time I see the bird.

Bye.
-sacrfice 19 december 2001

På en nyårsnatt skrev jag tydligen en väldigt mörk dikt.

Black is the color
Black is the color
Black is the power
Black is some people
Black is some music

Dark is the night
Dark am I inside
Dark is the poetry
Dark is the life

Death is dangerous
Death is beautiful
Death is the happiness
Dead am I

-sacrfice 31 december 2000

Oj! Nu hittade jag en väldigt fin dikt om en bror.

Bror
Vem står en närmast,
om inte ens bror?
Vem älskar man mest,
om inte ens bror?
Vem finns alltid där,
om inte ens bror?
Vem tar man för givet,
om inte ens bror?
Vem försvinner från syster,
om inte ens bror?

-sacrfice 22 mars 2002


Sjukdom, bloggande, telefonhat, MSN-bojkott och lite mer!

Just nu är jag sjuk. Igår var jag också sjuk. Och i förrgår. Och i förrförrgår. Men idag är jag så sjuk att jag inte kunde gå till jobbet. En sådan sak har inte hänt mig sedan jag började på jobba i juni. Det suger att ha feberfrossa och dunderförkylning och känna sig rysligt svag.

Tog mig en promenad till Globen för att komma därifrån med medicin för 200 SEK och sedan handla sjuk-mat för 300 SEK. Så den här dagen har redan kostat mig 1000kr eftersom jag missade åtta timmars inkomst på jobbet. GETPUNG säger vi om det! GRRR!!

Under promenaden hamnade jag i ett spännande tillstånd. Satte på mig långkallingar, jeans, tröja, vinterjacka, halsduk, handskar samt vinterkängorna och när jag pulsade fram genom snön så frös jag och svettades samtidigt. Så höll det på så. Kändes oerhört konstigt.

Men nog om det. Det är inget kul att prata om sjukdomar!

Kan prata om en tjej, vars blogg jag läste igår på
DN.se. Den här tjejen Susanne Möller är spelrecencent på DN och bloggar om sitt liv som datanörd. Jag läste flera sidor i hennes blogg och jag kände att wow den här tjejen är ganska lik mig! Visst hon kan spela jättemycket fler spel än jag, och brinner för detta lite mer än jag gör, men ändå! Hon gillar Apple, dreglar efter en MacBook pro och skulle kunna döda för att få en iPhone. Dessutom spelar hon givetvis World of Warcraft som horde. Jag måste bara hitta hennes blogg igen, så ska jag länka till den. Klart läsvärd om man har dator- och tvspel som intresse.

Igår var bloggdag nummer ett för mig! Blev jättesugen på att skriva efter att ha läst flera stycken bloggar. Men när jag väl skulle slå mig till ro i mitt sjukdomstillstånd så gick det inte! Låg i min säng med huvudändan uppfälld, med MacKenzie i knät och skulle bara logga in då mitt Safari kraschar! Jag startar upp webläsaren igen och loggar på blogg.se men den kraschar igen. Och är man sjuk så klarar man inte av motgångar. Så det blev till att lägga datorn på golvet och sova. Sova ända till kl 06.10 när D ringer från jobbet och undrar hur han ska kunna logga in på datorn. Ack. Somnar om och vaknar igen kl 9.10 av att telefonjäveln ringer FYRA gånger! Långt, ihållande och galet högt! Borde prata med farfar om den där ljudförstärkaren. Jag kommer dö av hjärtstopp om jag måste vakna på morgnarna av den där fruktansvärda signalen. Jag vinglade dessutom upp den fjärde gången för att svara och be dom lägga av. Men när jag väl kämpat mig dit så la han/hon på luren.

TELEFONER ÄR AV ONDO!
Och angående telefoner så har jag ju lyckats bli av med min värsta telefonskräck. Okej, det var läskigt att ringa till arbetsledningen och sjuka mig igår, men jag gjorde det! I normala fall hade jag nog gått till jobbet ändå bara för att jag inte vågade ringa. Inte bra. Eller jo, jättebra att det är över!
    Men den senaste tiden har jag haft en del långa telefonsamtal med T. Så också alldeles nyss. Och efter 39 minuter behövde han packa resväskan och lägga på. Och så avslutar han med: "Hej då! Puss!", varpå jag bara säger nej och totalvägrar!
    Varför då kan man ju fråga sig? Och då frågar jag mig, varför har jag så svårt för detta?! Jag tror att det beror på alla ens killkompisar man har haft genom åren som avslutar sina samtal till sina flickvänner så, och jag har alltid tyckt att det låter så fånigt. Och när en fd arbetskamrat börjar sina telefonsamtal med: "Tja, hur e leeget?" till alla han pratar med och sedan om det då är hans fru, så avslutar han sitt precis likadana samtal som till alla andra, fast med ett: "Puss" på slutet, så höll jag på att gå i taket!
    Okej, jag vet, jag har ingen anledning, mer än att det låter så patetiskt fånigt! Så jag fortsätter att totalvägra!

Jag är envis som få och bestämmer jag mig för något så förblir det så. Har man dissat en hel nation för att dom vann över Brasilien i Fotbolls-VM för många herrans år sedan, så kan man väl dissa ett uttryck också. Och jag dissade MSN messenger i många herrans år, och skulle helst fortsätta med det. Mjo. Varför inte. Vad irriterade mina vänner skulle bli! Muhahahaha! Kan vara värt det! Oh yes! Under den här veckan ska jag gå tillbaka till bara ICQ!

Nu ska räven raska vidare! Dags att höja volymen på musiken och dricka lite mer nyponsoppa!

Och...

...där gick det över!!


Känslostorm!

Detta datum ska jag inte lägga på minnet, torsdagen den 13 mars 2008. Dagen då hela mitt huvud och hjärta bryts upp. Just nu känns det jättekonstigt. Av två anledningar:
  1. David, min första kärlek, skickade bilder på sitt nyfödda barn.
  2. Chris, min senaste kärlek, har skaffat en ny tjej, enligt utsago från Poddy.
Och allt detta får jag reda på inom loppet av två timmar.
Det är två avslutade kapitel av mitt liv. Men samtidigt är det mina två största, mina två riktiga kärlekar.

Det gör inte ont. Jag är inte ledsen. Jag är ju inte kär i dom. Men det känns någon viss tomhet.

Men det kommer vara över till imorgon så det är ingen fara! Kände bara att det här vill jag skriva av mig! Det här ska sparas på min blogg i alla oändlighet! ;D

Hejdå!

Insanity

Är jag galen för att jag planerar att lämna Sverige om sex månader och fortfarande inte vet vart jag ska åka? Varför ska allting vara så planerat och förberett för? Jag vill koppla av i lugn och ro med min bror i Vilshärad, och först då kan vi börja prata om vart vi känner för att åka. Och sen bokar man en flygbiljett/tågbiljett/bussbiljett/båtbiljet/liftar eller vad man känner för just den dagen. Är jag galen för att jag bara kan lämna allt jag har och ge mig iväg? Ingenting är outbytbart.

Jag är inte galen. Jag är bara inte som alla andra. Och jag är stolt över det.

Inte en vinter till i Sverige.

2007 - ett år utav ondo - är nu över!

Året började väldigt trevligt med en resa till Sydafrika med familjen och farfar. Två härliga veckor som verkligen gav mersmak. Men strax därefter dog mormor. Inte helt oväntat, men ändå. Det känns ju när någon nära går bort. Och inte nog med det, jag hade dessutom några fruktansvärda månader när jag var arbetslös. Riktigt deprimerande, speciellt vid den tiden på året. Hemska vinter!

Sen blev livet mycket bättre! Jag fick två jobb som jag trivdes med! Livet lekte och jag var så nöjd! Tills hela min värld rasade sönder, medan jag hade en fantastisk midsommar på Ninas sommarställe Rönnskär. Min kusin dog! Inte ens ett halvår efter mormor. 21 år gammal körde han ihjäl sig i Halmstad. Så mitt fantastiska liv slets sönder i slamsor. Tiden som efterföljde innehöll många långa timmar med frågan: Varför?! Jag bröt ihop flera gånger när jag festade med vänner. Och att se den söndertrasade familjen i sin sorg är hemskt!

Begravningen var riktigt fin och bra, men ack så tungt. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig, min kära kusin.

I somras flyttade jag också från min studentetta i Kista till Nina i Sundbyberg. Blev några månader, både på gott och ont tillsammans!

Jobben som väktare och högbaneinstruktör var väldigt lyckade! Många timmars jobbande har det blivit. Jag hade en veckas ledighet i juli vilket jag passade på att avnjuta i sommarstugan i Vilshärad. Sen var det full rulle fram till jul när jag fick fem dagar ledigt, jobba två dagar och sen ytterligare sex dagar ledigt! Helt fantastiskt vad skönt och välkommet!

I oktober någon gång så började jag prata en hel del med en engelsman som jag kände genom World of Warcraft. Det började med prat på ventrilo, whispers i spelet och sen blev det flera sms varje dag. Till slut kom han till mig på fest och pang så fick man en brittisk pojkvän.

Jag blev inbjuden till en fest tillsammans med några finska World of Warcraft kompisar utanför Kuopio och det lät bara för roligt för att missa! Så jag åkte dit och hade såååå kul med de härliga finnarna! Sedan kom en liten vinterdepression. Just när man känner att man inte kommer att ha så roligt som man precis haft, på jättelänge, samt hemska vintern och pojkvännen i London. Ptja det blev bara too much för mig! Men jag kom ur depressionen och två veckor senare åkte jag till London för att hälsa på Chris och några fler vänner. Riktigt mysigt!

Som en blixt från en klar himmel fick jag även reda på att Nina ska flytta till en mindre lägenhet på Kungsholmen så helt  plötsligt står man där bostadslös! Och där är jag just nu.

Jag ser tillbaka på ett år som förde väldigt mycket gott med sig, men inte kan få året ljust hur mycket man än försöker. 2007 kommer jag alltid se tillbaka på som nattsvart och jag är glad att det är över! Jag tror att 2008 däremot kan bli det bästa året i mitt liv om allt går enligt planerna!

Så gott nytt år och ha det så väldigt härligt!

God fortsättning!

Glömde ju önska alla en riktigt god jul så nu blir det till att önska en god fortsättning och ett gott nytt år!

Återkommer vid nyår med årsresumé!
Nu är jag tillbaka från fem härliga dagar i Vilshärad! Juldagar blandade med mycket kärlek, glädje men även sorg!
Johan, du finns för alltid i våra hjärtan! Du är alltid en del av oss!

Full fart framåt i alla fall emellanåt

Jag vet inte vad som känns konstigt med livet just nu. För det mesta går allting jättefort! Tiden bara rinner iväg och man känner att man inte hänger med. Men så kommer det dagar när livet har lagt i bromsen och allt går såååå långsamt. Vad gör man?

Ingen aning.

Var jättetrött när jag kom till jobbet i fredags eftermiddag. Kanske för att jag jobbat morgon i tre dagar, börjat gymma (skaffat gymkort, yay) och sen tagit några öl med kompisarna på puben. Men mest var jag nog slut för att allting varit så hektiskt. Fredagen på jobbet var helt vansinnigt långsam. Aldrig varit med om något liknande. Men sen åkte jag och träffade min kollega på en krog vid Slussen. Sen kom även mitt ex och en kompis till honom förbi. När kollegan och hennes vänner drog vidare åkte vi iväg också. Grabbarna till Stureplan och jag till nästa kompis och hans kollegor vid Odenplan. Sen blev vi trötta och åkte hem. Så jag hann med tre kompisgäng och tre öl på en kväll. Fläng, fläng. Men trevligt. :)

I lördags var det shoppingtur i Kista Galleria. Köpte CD-skivor för första gången på flera år! Green Day och Moonlight Agony! De senaste delade jag replokal med för många år sedan i Kungsbacka med mitt band EviLivE! Jättekul att se att de kommit så långt! Köpte även Djungelboken på DVD! Finally! Min favorit av Disney's filmer!

Idag vaknade jag med sprängande huvudvärk och vrålont i halsen. Toppen! Och jag som tänkte spana in SATS gym i Sundbyberg. Tji fick jag. Nina mådde också bäver. En del för att hon är sjuk och en del för att hon höll på att drunkna igår. I alla fall så hade jag bjudit hem fem av mina pojkar på pizza, film och festplanering och det ville jag ju inte ställa in. Var faktiskt väldigt trevligt med sällskap! Tror nog att det finns bra hopp om Halloweenmaskerad 2007!

Nu har jag fyra sena kvällar på jobbet. 21.30 på måndag, 24 på tisdag, 23.15 på onsdag och 01 på torsdag. Och jag mår rutten bäver. Har definitivt inte råd att vara sjuk! Det här suger ju stenhårt! Vill inte! Måste hålla ut!

Tidigare inlägg