Skrämmande tankar
Jag såg just en film som hette Thirteen days och handlade om Kubakrisen på 1960-talet när Kennedy och hans män arbetade dygnet runt med att försöka undvika ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland.
Väldigt bra film tycker jag. Men sen blev jag rädd. Detta har lyckats att undvikas förut, och jag hoppas innerligt att det kommer kunna göras igen. Men jag känner mig inte så säker med Nordkorea även fast jag tror och hoppas att dom bara vill glänsa med att dom har kärnvapen. Hur nu i helvete man kan vara stolt över en sådan sak?
Och man känner sig så liten när man vet att en enda man kan orsaka så mycket skada. Det finns så många ruttna ledare i världen. Och jag tycker inte alls om att så många människors öde ligger i enstaka rötäggs händer. Det skrämmer mig.
Till något helt annat. En tanke slog mig när jag läste Design for Africas hemsida. Tänk om man skulle kunna hitta på något x-jobb som jag skulle kunna göra medan jag cruisar runt med min bästa vän genom Europa, Afrika och Asien. Då hade jag kunnat få stipendier och sponsorer plus att kunna göra något vettigt. Men för detta måste jag komma på något genialiskt. Men drömmen lever där.
Jag och Nina måste ha pengar, en schysst landrover där vi kan övernatta och en uppgift med resan. Det verkar inte så lätt. Men det kan ju faktiskt vara möjligt. Tur att jag är så arg på världen att jag lever i en drömvärld atm. Mina tankar är mycket vackrare än verkligheten.
Nu byter jag spår igen. Nina och jag har i en veckas tid planerat, handlat och fixat i ordning en halloweenfest som gick av stapeln igår. Vi behövde något att muntra upp oss och våra vänner med när hösten tog oss med storm. Vi har lagt ner massa timmar på att festen skulle bli så bra som möjligt och aldrig någonsin har man fått så mycket positiva kommentarer från så många för att man anordnat en fantastiskt kul fest! Vi la en skål där människor kunde lägga pengar om dom kände att dom ville hjälpa oss lite ekonomiskt med tanke på att vi lagt ut 1200 kronor på allting. Flera personer la i hundralappar med kommentaren att festen var så himla kul! Man blir ju rörd!
Vi hade maskerad givetvis och man vet ju aldrig hur mycket folk vill spexa och klä ut sig men våra vänner är fantastiska! Det kom närmare 30 pers och dom fick veta det någonstans mellan 2 och 6 dagar. Är inte det otroligt?
Nina och jag hade anordnat tävlingar i skön anda där det började med en tipspromenad med frågor liknande: "Vem har störst?", "Vem kommer längst?", "Vem siktar bäst?" och med 4 alternativ med festdeltagare. När vi fått in alla svar så började tävlingarna där man fick se vem som hade störst lungor, kommer längst med att spruta tandkräm och vem som siktar bäst med att mata personen mitt emot med chokladpudding och förbundna ögon. Tävlingarna var till stor förtjusning och många glada skratt blev det. :)
Det är faktiskt kul att man har så bra vänner som gör att livet känns lite roligare. :)
Väldigt bra film tycker jag. Men sen blev jag rädd. Detta har lyckats att undvikas förut, och jag hoppas innerligt att det kommer kunna göras igen. Men jag känner mig inte så säker med Nordkorea även fast jag tror och hoppas att dom bara vill glänsa med att dom har kärnvapen. Hur nu i helvete man kan vara stolt över en sådan sak?
Och man känner sig så liten när man vet att en enda man kan orsaka så mycket skada. Det finns så många ruttna ledare i världen. Och jag tycker inte alls om att så många människors öde ligger i enstaka rötäggs händer. Det skrämmer mig.
Till något helt annat. En tanke slog mig när jag läste Design for Africas hemsida. Tänk om man skulle kunna hitta på något x-jobb som jag skulle kunna göra medan jag cruisar runt med min bästa vän genom Europa, Afrika och Asien. Då hade jag kunnat få stipendier och sponsorer plus att kunna göra något vettigt. Men för detta måste jag komma på något genialiskt. Men drömmen lever där.
Jag och Nina måste ha pengar, en schysst landrover där vi kan övernatta och en uppgift med resan. Det verkar inte så lätt. Men det kan ju faktiskt vara möjligt. Tur att jag är så arg på världen att jag lever i en drömvärld atm. Mina tankar är mycket vackrare än verkligheten.
Nu byter jag spår igen. Nina och jag har i en veckas tid planerat, handlat och fixat i ordning en halloweenfest som gick av stapeln igår. Vi behövde något att muntra upp oss och våra vänner med när hösten tog oss med storm. Vi har lagt ner massa timmar på att festen skulle bli så bra som möjligt och aldrig någonsin har man fått så mycket positiva kommentarer från så många för att man anordnat en fantastiskt kul fest! Vi la en skål där människor kunde lägga pengar om dom kände att dom ville hjälpa oss lite ekonomiskt med tanke på att vi lagt ut 1200 kronor på allting. Flera personer la i hundralappar med kommentaren att festen var så himla kul! Man blir ju rörd!
Vi hade maskerad givetvis och man vet ju aldrig hur mycket folk vill spexa och klä ut sig men våra vänner är fantastiska! Det kom närmare 30 pers och dom fick veta det någonstans mellan 2 och 6 dagar. Är inte det otroligt?
Nina och jag hade anordnat tävlingar i skön anda där det började med en tipspromenad med frågor liknande: "Vem har störst?", "Vem kommer längst?", "Vem siktar bäst?" och med 4 alternativ med festdeltagare. När vi fått in alla svar så började tävlingarna där man fick se vem som hade störst lungor, kommer längst med att spruta tandkräm och vem som siktar bäst med att mata personen mitt emot med chokladpudding och förbundna ögon. Tävlingarna var till stor förtjusning och många glada skratt blev det. :)
Det är faktiskt kul att man har så bra vänner som gör att livet känns lite roligare. :)
Kommentarer
Trackback